fridaserikas

Vet inte om det beror på att min mamma vet hur krävande det är (?) att umgås med mig länge eller inte, men hon nämner iallafall väldigt ofta att jag och Frida måste hålla sams och vara snälla mot varandra. Så tänkte förklara öite hur vi står ut med varandra. Under de 3v då jag inte hörde nått på ena örat var det väldigt skönt, behövde inte lyssna på allt hon sa & även om jag hörde kunde jag låtsas att jag inte gjorde det och strunta i att svara. Frida tycker att det är superkul att jag inte orkar med att prata, så hon pratar på ändå...... Nu när örat är lite bättre så är jag inte lika sur, så då går det hela ganska bra och vi kan faktiskt prata med varandra flera ggr på en dag! Nej men vi trivs bra ihop, nästan för bra. Börjat oroa oss lite för vad våra kära kompisar ska tycka om oss när vi möts upp sen i Australien! Men antar att vi fortfarande är lite normala, innerst inne, även om det sitter lågt inne just nu...